Hur skapar man innovation?

21 maj, 2008 kl. 18:01 | Publicerat i Injo 2008 | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , , , ,

Dags för den första paneldiskussionen. Charles W. Wessner från SBIR höll ett inledningsanförande och sa bland annat: ”Det är svårt att göra mål i fotboll om man inte passar och spelar framåt”.

En första slide om Kinas enorma utveckling på området forskning och utveckling och en påföljande om oron för att USA inte ökar anslagen till forskning.

(Kan citera Curtis från Malmöbesöket på det när han i ett samtal påpekade att Kina har en regering som består av ingenjörer medan USA:s regering består av advokater.)

Det finns begränsningar i riskkapitalisternas möjligheter att driva utveckling. De har inte total koll på alla företag som dyker upp, de har inte total koll på teknologiutvecklingen och de letar ofta efter att göra en tidig exit och ta hem vinster. Staten har en roll att spela här.

Deltagarna i panelen kommer från en rad olika länder. Näste man talar på ämnet hur man gör innovationsprocessen till en rutin i företag. Från en linjär process med olika boxar där man utvecklar idéer från A till B till en innovationsprocess som är ”a mess”. Utvecklingsprocessen ser ut som ett nystan av universitet, riskkapitalister, entreprenörer, infrastruktur, företagsstrategier, kunskap, teknologi medmera.

Lars Gatenbeck, svensk riskkapitalist som bland annat investerat i Lundabolaget Cellavision, i talarstolen sen. I Europa är vi inte så dåliga på forskning och utveckling menar Gatenbeck. Däremot behöver vi professionalisera hur vi tar idéer och gör dem till innovationer på marknaden. Vi saknar företag som växer. Media har en viktig roll att spela här enligt Gatenbeck.

Näste talare betonar vikten av signaler om stöd till innovatörer/entreprenörer. För Google-grundarna var en viktig signal för att dra igång den de fick från Stanford : ”Fixar ni inte det här företaget ni vill starta kan ni komma tillbaka och ta era examen senare.”

En kultur, process och infrastruktur som tillåter misslyckanden är budskapet från den femte paneldeltagaren. För många företag går omkull.

Pakistan har bättre teknik än Stanford, framhåller den pakistanske 🙂 talaren och påpekar att mickarna inte funkar så bra. Han framhåller att Sveriges tillväxt är baserad på forskning och utveckling. Triple Helix (privata företag, forskningsvärlden och politiken/samhället i samarbete) har varit av stor betydelse men media kommer nu alltmer som en viktig del för att bidra till tillväxt.

Och någonstans här tappade panelen styrfart och kontakt med publiken. Budskapen hade gått fram men tuggades för säkerhets skull om igen. Och igen. Det var många ord med många stavelser i.

Annonser

Curtis Carlson ”live on tape”

21 maj, 2008 kl. 17:18 | Publicerat i Injo 2008 | 1 kommentar
Etiketter: , ,

Curtis Carlson är CEO på SRI, Stanford Research Institute, och hans föredrag sker inte live utan via förinspelad dvd. Budskapet är i stort detsamma som vid hans besök i Malmö nyligen.

Definitionen på innovation är att ge nytt kundvärde till marknaden. Uppfinningen i sig är inte intressant förrän den skapar värde för människor.

Vi får genom media ofta budskapet om alltings knapphet, men vi lever i en tid av överflöd menar Curtis. Det finns ingen gräns för mängden idéer men vi måste lära oss att bättre förädla dem. Västvärlden har förlorat miljoner arbetstillfällen genom att vi inte varit tillräckligt innovativa.

Inte heller skildras innovationsflödet i media utan det handlar mer om nedskärningar, nedläggningar, aktiekurser etc. Men sen säger Curtis att 9 av 10 idéer misslyckas. ”Det bör väl också berättas av media” kommenterar en granne i stolsraden.

Det är högteknologin som gäller. Low tech-företag överlever sällan mer än något eller några år.
Mantrat från Curtis lyder: NABC.

  • Need. Finns det ett konsumentbehov för det vi vill göra?
  • Approach. Vad är vårt erbjudande? (Här fokuserar ofta företagen: ”Vi gör en bra produkt, kolla vilken bra produkt vi gör den kommer alla att vilja ha!”)
  •  Benefit per cost. Vad är den faktiska kostnaden för vårt företag att lansera innovationen? Och vad är fördelen för konsumenten? Vad gör det värt att använda det vi erbjuder och kanske också betala för den?
  • Competition? Vad gör oss till vinnare? Vad erbjuder vi som ingen annan erbjuder?

Riskkapitalister älskar störningar

21 maj, 2008 kl. 16:57 | Publicerat i Injo 2008 | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , , ,

Riskkapitalisten Steve Jurvetson från DFJ om ”Disruptive Innovation and Technological Change”. Pratar på effektiv businessamerikanska obetydligt långsammare än en kulspruta.

Utvecklingen är disruptive, störande för etablerade strukturer, och det lockar riskkapitalister. Disruptive Innovation skapar strukturförändrningar snabbt på marknaden och det ger affärsmöjligheter. Teknologin ökar förändringshastigheten – vi upplever en brutal acceleration – och entreprenörer förändrar världen. De finns överallt, de kan nå kunder och partners globalt och de kan skapa ytterligare kraft genom egna nätverk. Riskkapitalisterna har globala ambitioner från dag 1 för bolagen de går in i. Och de tittar särskilt efter tjänster som sprids viralt. Hotmail, ICQ, Skype, Kazaa nämner Jurvetson som exempel.

Stora företag med stora resurser kan rida ut en del stormar, men inte alltid hantera den utveckling som uppfattas som störande. Som slår mot deras etablerade strukturer och affärsmodeller.

Utifrån 30000 affärsförslag per år har DFJ möten med cirka 750, 150 av dem får uppföljningsmöten och mellan 12 och 24 företag eller affärsidéer får del av DFJ:s riskkapital.
Hälften av USAs riskkapital finns för övrigt här i området.

Blogga med WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.