Digitala Mediers reseblogg

David Cohn: Vatten eller form – vad vill vi vara?

Man hälsas välkommen till WeWork Mid-Market av en uppfordrande skylt.

Det är en journalist med blytunga digitala erfarenheter, David Cohn, som leder inkubatorn ”Advance Digital´s Alpha Group” för lokaltidningskoncernen Advance. Syftet är emellertid inte primärt att hitta nya tjänster och intäkter åt tidningarna.

”Vi bygger helt nya saker och försöker få igång dem och ut på marknaden. Vi har inget med de existerande varumärkena att göra” förklarar David Cohn som efter jobbet som teknikreporter på Wired bland annat hunnit konsulta, starta Spot.us, medgrunda Circa och ingå i teamet på AJ+ som skapade det videoformat för sociala medier som nu blivit standard i branschen: ”A lot of trial and error” säger Cohn om processen för att hitta rätt format.

Han träffar oss på ”WeWork Mid-Market”, ett så kallat coworking space, i San Francisco.

”Artistic statements, that´s how I want to see my work”, säger David Cohn om sin karriär hittills och säger också att han inte är en så bra reporter, så därför passar det bättre att jobba med produktutveckling.

Problemen för lokaltidningar att hitta sin plats och ekonomi i en digital tillvaro blir snabbt vårt samtalsämne.

”Folk är redan på andra plattformar så vi tänker då på hur vi ska nå dem där. Hur kan vi nå den största publiken i världshistorien? Problemet är att till slut ser allt likadant ut. Tack Facebook för det! Det är till sist omöjligt att se var innehåll kommer ifrån. Tidningar delar inte för sina läsare utan för sina läsares vänner, dom vill ha spridning. Du som person delar det som säger nåt om dig och där blir det svårt för lokala nyhetsbolag. Folk definierar sig mindre och mindre som lokalmedborgare och då står vi där med ”1o things only catlovers understand”. Det var själva starten för den utvecklingen.”

Frågan David Cohn ställer är om man som mediabolag vill vara ”water or shape?”. Det är svårt och dyrt att bli det som formar något istället för att vara vatten men det går att ta olika vägar. Han ta affärssajten  ”The Information” som exempel.

”De bryr sig inte om distributionen. De tar 400 dollar om året. Har de 10000 prenumeranter är det 4 miljoner i intäkter. Det räcker. 10000 rika personer räcker.

Ska vi glömma att vara lokala massmedier?

”Satsa på att få de 2 procent som kan betala. Ge inte ut allt på sociala medier. Däremot behöver man få in presumtiva kunder i tratten som leder fram till köp. The Information gör intensiv prenumerationsreklam på Facebook och satsar på rika människor. Det är svårt för lokala medier att lyckas med det. Man måste koppla deras identitet till var de bor.”

Ska man gå vägen med spridning och närvaro på alla plattformar måste man vara snabb och anpassningsbar. ”Om du inte är först i poolen är det svårt att ta plats. Och det är svårt att dyka först i nya vatten hela tiden. Det kommer ju nya pooler hela tiden. Facebook, Facebook Live, VR, Google AMP och så vidare.”

En av de första projekten som inkubatorn lanserade var röstningssajten Tylt. Folk kan rösta där eller via hashtagg. Datan som Cohn och hans medarbetare är ute efter analyseras och ska framöver användas på koncernens övriga plattformar. Just nu samlar man bara data. Vad gillar folk för något? Hur röstar de på olika saker? Här har tidningarna släpat efter poängterar Cohn.

”Om jag gav Facebook mer info om mig själv fick jag en bättre upplevelse. Men inte om jag gav det till New York Times. Det var därför Afghanistan var näst största land efter USA bland deras prenumeranter. Folk från andra länder tog det land som låg först i rullistan när de skapade konto.”

Ett annat sätt att få fram data är att jobba som nyhetsbrevsbolaget inside.com. När 5000 anmält intresse för ett ämne så startar de ett nyhetsbrev i ämnet. Inside.com samlar länkar och skickar ut i sina brev.

”Email is the great equalizer of the internet” säger David Cohn som också säger att pushar är viktigt. En del tycker det blir för många pushar men han ser ingen idé gå på tå. Fördelarna är fler än nackdelarna.

Displayannonseringen planar ut eller minskar. Hur ska tidningarna finansieras i framtiden?

David Cohn nämner 3 tänkbara metoder med sajten Berkeleyside.com som exempel.

1. Displayannonsering, men ”high end”, som ger bra resultat.
2. ”Raising money from public”. Erbjuda läsarna att investera i tidningen.
3. Konferenser. I fallet med Berkeleyside drar man nytta av universitetet och samarbetar om konferenser.

Mobilt; är det appar eller webb som gäller?

”Native appar har en framtid men gör du bara något basalt så kör webb. It´s a pain in the ass to build and maintain apps. Men gör du augmented reality eller annat med geoposition är det app som gäller. Utgångsfrågan är dock alltid ”Varför app?”. Man ska också komma ihåg att de som laddar ner appen är de av dina läsare som är längst ner i tratten. De lojalaste.”

Cohn tror inte besökarna kommer till tidningarna för att se video. Det funkar på sociala plattformar som byggts för det. Det är däremot viktigt att göra video men då som inkastare uppe i köptrattens öppning.

Inkubatorn jobbar med att få fram nya produkter och tjänster men det är tydligt att David Cohn sätter ribban för verklig innovation högt. Han delar in begreppet i tre delar:

• Innovation runt hur en organisation redan funkar. Byta till Slack som kommunikationsplattform till exempel.
• Innovation i lite mindre format dit kanske resten av organisationen expanderar på sikt.
• ”Moonshots. Content in self driving cars? Artifical intelligence? Things that think tanks like Google and Facebook are working on.”

Advance Digital´s Alpha group är i den andra punkten säger Cohn.

Dagarna när vi är i San Francisco sammanfaller med de intensiva diskussionerna kring innehållsansvar på plattformar som Facebook. David Cohn har sin syn klar.

”All code is political. Varje beslut får följder. Algoritmer kommer ha etiska följder, scary, men det är så vi måste se det. Teknologibolag är mediebolag och de vet det. Mediebolagen måste bli teknikbolag. Det teknikbolagen behöver är att lägga sig ner på soffan och prata ut med sin terapeut. We used to call cars ”Horseless carriages” in the beginning.”